jag skulle damma av den här tråkiga bloggen med ett inlägg. vardagen bara försvinner fastän jag & Meja knappt gör något på dagarna. hon har nu blivit åtta veckor, så fort tiden går alltså! helt otroligt. och vad hon utvecklas, det är så häftigt att se, hon ler när hon ser våra ansikten vilket får mig att smälta och bli rörd :) hon har börjar prata (sitt egna språk). så fort hon har blivit starkare i nacken ska vi börja på babysim samt ta oss iväg till öppna förskolan, det kommer bli skoj! vi är tre mammor som kommer gå tillsammans vilket är skönt. iallafall första gången man går dit men det är också skönt att ha vänner som är mammalediga samtidigt,. så fort RS-viruset har lagt sig någorlunda kan man våga sig ut ännu mer bland folk än vad man gör nu. och då kan vi också åka till jobbet och hälsa på, de längtar jag efter. jag saknar mina underbara kollegor och barn så mycket, trodde inte jag skulle sakna de så mycket men det gör jag faktiskt. ett gott tecken på att man trivs på jobbet :)

nu vaknar nog lillan snart så de är bäst att sluta!